Nu var det länge sen jag skrev nånting, så nu är det dags.
Det har varit ett omväxlande år för min del. På jobbet har det varit en del turbulens, men det får man räkna med när man jobbar i vårdsvängen. Vi har löst alla "problem" med den äran, även om vi ibland undrat varför vi fortfarande jobbar kvar i yrket. Men problemen är egentligen ganska små om man jämför med allt det positiva som en dag på jobbet faktiskt kan innebära. Det finns så mycket tacksamhet hos anhöriga som har sina föräldrar, make/maka eller annan släkt hos oss på avlastning.
Avlastning skrev jag. Jag vet inte om jag förklarat VAR jag jobbar, bara att jag jobbar i vården. Jo, jag jobbar på ett så kallat avlastningsboende för anhörigvårdare inom Strömsunds kommun, sen drygt ett år tillbaka. (I vårdyrket är jag inne på mitt 18:e år) Vi är 5 anställda som delar på schemat, och det är mycket ensamjobb, särskilt kvällar och helger. Ibland tas det in extra personal beroende på hur belastningen ser ut, men oftast är vi ensamma vissa tider.
"Avdelningen" heter Gästis, och vi har 5 rum som har namnen efter våra årstider: Vår, Sommar, Höst, Vinter och VårVinter. Alla rum har tv och egen toalett och dusch. Vi har gäster som kommer med mer eller mindre jämna mellanrum, och då stannar de alltifrån en natt till 14 nätter i taget. En del har beslut på några dagar per månad och några på 14 dagar per månad som är maxtaket för vistelse hos oss. Ibland får vi ändå ta emot de som behöver längre tid än så, beroende på olika omständigheter. Vissa kanske behöver vara hos oss i väntan på ett annat boende, kanske SÄBO. (Särskilt boende) Vissa kommer om belastningen är hög på till exempel NÄVA (Närvårdsavdelningen) om det finns plats hos oss förstås. Några kanske behöver en akut säng för att det hänt nånting i hemmet, till exempel vattenskada eller liknande, och några kommer till oss i väntan på hemgång efter en sjukhusvistelse. Som ni ser så kan vi ha ett väldigt blandat klientel hos oss, och vi får ofta höra hur trevligt och mysigt det är hos oss, både från våra gäster och anhöriga. Det låter kanske som lite skryt, men det ÄR faktiskt så. Det som är det bästa med Gästis är att det är en liten avdelning, med max 6 sängplatser, Vinterrummet är ett dubbelrum, men vi brukar försöka att inte personer ska behöva dela rum i mesta möjliga mån. Vi har några stycken som brukar dela ibland och det är de överens med varandra om, eftersom de kanske känner varandra sen tidigare eller så. Det skulle behövas fler ställen som vårat Gästis för behovet finns, och jag tror, eller snarare vet, att detta med ett fåtal platser på varje ställe är det optimala, för då har man möjligheten att få till en miljö som är så hemlik som möjligt, och att man "hinner med" att göra saker med de som är på avlastning.
Och för en del som är hos oss innebär det ju inte bara att de ska vila hela tiden. Många har ju träningsprogram som de ska utföra även när de är hos oss, just för att de gör detta även på hemmaplan. Det kan vara gåträning efter en stroke, eller annan mobilisering, så vi ligger inte på latsidan om ni trodde det.
Nu närmar sig julen och för ungefär en vecka sen så hade vi inte några inbokningar över jul och nyår, men det brukar vända snabbt och det gjorde det, så nu har vi några gäster hos oss över helgerna. Vi har ju ändå vårat schema att följa, så om vi inte hade haft gäster så hade vi fått hjälpa till på andra avdelningar, som finns i närheten, som kanske behövt lite hjälp med olika saker. Så utan jobb hade vi inte varit oavsett situation.
Ha nu en trevlig Jul och ett Gott Nytt År så ses vi efter helgerna med flaggan i topp.
Det har varit ett omväxlande år för min del. På jobbet har det varit en del turbulens, men det får man räkna med när man jobbar i vårdsvängen. Vi har löst alla "problem" med den äran, även om vi ibland undrat varför vi fortfarande jobbar kvar i yrket. Men problemen är egentligen ganska små om man jämför med allt det positiva som en dag på jobbet faktiskt kan innebära. Det finns så mycket tacksamhet hos anhöriga som har sina föräldrar, make/maka eller annan släkt hos oss på avlastning.
Avlastning skrev jag. Jag vet inte om jag förklarat VAR jag jobbar, bara att jag jobbar i vården. Jo, jag jobbar på ett så kallat avlastningsboende för anhörigvårdare inom Strömsunds kommun, sen drygt ett år tillbaka. (I vårdyrket är jag inne på mitt 18:e år) Vi är 5 anställda som delar på schemat, och det är mycket ensamjobb, särskilt kvällar och helger. Ibland tas det in extra personal beroende på hur belastningen ser ut, men oftast är vi ensamma vissa tider.
"Avdelningen" heter Gästis, och vi har 5 rum som har namnen efter våra årstider: Vår, Sommar, Höst, Vinter och VårVinter. Alla rum har tv och egen toalett och dusch. Vi har gäster som kommer med mer eller mindre jämna mellanrum, och då stannar de alltifrån en natt till 14 nätter i taget. En del har beslut på några dagar per månad och några på 14 dagar per månad som är maxtaket för vistelse hos oss. Ibland får vi ändå ta emot de som behöver längre tid än så, beroende på olika omständigheter. Vissa kanske behöver vara hos oss i väntan på ett annat boende, kanske SÄBO. (Särskilt boende) Vissa kommer om belastningen är hög på till exempel NÄVA (Närvårdsavdelningen) om det finns plats hos oss förstås. Några kanske behöver en akut säng för att det hänt nånting i hemmet, till exempel vattenskada eller liknande, och några kommer till oss i väntan på hemgång efter en sjukhusvistelse. Som ni ser så kan vi ha ett väldigt blandat klientel hos oss, och vi får ofta höra hur trevligt och mysigt det är hos oss, både från våra gäster och anhöriga. Det låter kanske som lite skryt, men det ÄR faktiskt så. Det som är det bästa med Gästis är att det är en liten avdelning, med max 6 sängplatser, Vinterrummet är ett dubbelrum, men vi brukar försöka att inte personer ska behöva dela rum i mesta möjliga mån. Vi har några stycken som brukar dela ibland och det är de överens med varandra om, eftersom de kanske känner varandra sen tidigare eller så. Det skulle behövas fler ställen som vårat Gästis för behovet finns, och jag tror, eller snarare vet, att detta med ett fåtal platser på varje ställe är det optimala, för då har man möjligheten att få till en miljö som är så hemlik som möjligt, och att man "hinner med" att göra saker med de som är på avlastning.
Och för en del som är hos oss innebär det ju inte bara att de ska vila hela tiden. Många har ju träningsprogram som de ska utföra även när de är hos oss, just för att de gör detta även på hemmaplan. Det kan vara gåträning efter en stroke, eller annan mobilisering, så vi ligger inte på latsidan om ni trodde det.
Nu närmar sig julen och för ungefär en vecka sen så hade vi inte några inbokningar över jul och nyår, men det brukar vända snabbt och det gjorde det, så nu har vi några gäster hos oss över helgerna. Vi har ju ändå vårat schema att följa, så om vi inte hade haft gäster så hade vi fått hjälpa till på andra avdelningar, som finns i närheten, som kanske behövt lite hjälp med olika saker. Så utan jobb hade vi inte varit oavsett situation.
Ha nu en trevlig Jul och ett Gott Nytt År så ses vi efter helgerna med flaggan i topp.
Kommentarer
Skicka en kommentar