Taraxacum

 Glädje skrev jag som överskrift. Och det är vad jag känner just nu. Jag skrev ju i förra inlägget att min dotter tagit kontakt, och vi har nu haft en rätt så intensiv kontakt via messenger med text, bilder och små videosnuttar, och vi har även Skypat med varandra. Jag har pratat med alla i familjen utom minstingen som låg och sov vid tillfället. Och det känns som att jag måste försöka åka och hälsa på så fort som möjligt. Jag har skrivit varsitt brev till de tre äldsta barnen, efter att jag tagit reda på lite av deras olika intressen, så att jag skulle kunna hitta något att skriva om. Tre individer, med tre rätt så olika intressen. Dottern som är äldst gillar matlagning, bakning, mode/kläder bland annat, den äldste av bröderna gillar teknik, experiment, spel och liknande, och mellanbrodern gillar också spel och sånt men även fotboll och en stor idol är Cristiano Ronaldo. Kanske vill han bli som honom. Yngsta broderns intressen vet jag inte så mycket om än, men han verkar gilla mat...

Jag skriver inte så ofta och det beror nog mest på att jag inte har så mycket att förtälja, åtminstone inte från första halvan av året. Den andra halvan däremot blev rätt så händelserik. Min semester, som jag hade i två omgångar, 3 veckor i augusti och 2 veckor i september, gick mest åt att plocka bär. Jag och Saa har tillsammans plockat cirka 700 kilo detta år. Blåbär förstås Hjortron Hallon   Och Lingon. Under min andra semesterperiod hörde en av Enhetscheferna av sig och hade en undran.  Kunde jag tänka mig att jobba i yttre hemtjänst några veckor?! Jag brukar ställa upp på det mesta, och även om jag kände ett visst motstånd mot förslaget så tackade jag ja. Jag såg väl inte direkt fram emot att sitta och köra bil hit och dit hela tiden. Det skulle ju bara bli fyra veckor var tanken, och sen skulle jag gå tillbaks till mitt gamla jobb.  Så blev det inte, och jag är fortfarande kvar på Hemtjänsten och trivs så jäkla bra, så jag blir kvar så länge de vill ha mig där....

 Vänner skrev jag som överskrift. Ja, vad är en vän egentligen? Eller, VEM är en vän? Är det alla mina "vänner" på Facebook som är mina vänner, eller? Nej det tror jag inte, ett fåtal då kanske. En vän, i mina ögon, är en person som jag kan lita på i alla situationer, inte bara ibland. En riktig vän kanske du har kontakt med bara ett par gånger om året, men det är likväl en vän, nån du kan lita på. En som inte pratar bakom din rygg, som inte utnyttjar dig, som inte berättar vidare vad du anförtrott. En vän är en VÄN som finns där när jag behöver en vän. Vi har säkert många vänner på olika sätt, men många av dem är nog egentligen bara kompisar, eller flyktiga vänner. I en riktig vänskap kan man både ge och ta utan förbehåll, man kräver inget tillbaka för stunden, men vet att den andre finns där när man vill ha råd och stöd.  Det enda sättet att ha en vän är att vara en själv.

Som jag skrivit tidigare så har jag ett ganska brett musikintresse. Jag tittar också en del på film, dokumentärer och serier. När det gäller film så får det gärna vara action, thriller, fantasy med mera. Serier som jag brukar titta på, men som jag inte följer slaviskt, är NCIS, Morden i Midsomer, Unge Kommissarie Morse osv. Dokumentärer som handlar om andra världskriget är intressanta, för de är ju en del av vår historia.   Vad jag däremot har väldigt svårt för är "hemma hos" serier som till exempel Wahlgrens med flera. Och inte nog med att de har ett eget program, Pernilla syns i ju i många andra sammanhang också. Yes Chef, där hon ska "lära sig" laga mat. Jurymedlem i Masked singer Sverige osv. Visst är Pernilla duktig, och har varit tidigare också både musikaliskt och som skådespelare, men det kan bli lite för mycket, när man även ska se dem "privat". Sen tror jag ju att de här programmen är rätt så manus-styrda, för att kanske skapa lite "tjafs...

Läste i tidningen att min gamla klassföreståndare från högstadiet hade somnat in i en ålder av 92 år den 11 april i år, 2021. Berta Magnusson hette hon och hon var en välkänd profil i jämtland, med många bygdespel på sin lyra, närmare bestämt runt 40 stycken. Hon var min klassföreståndare som sagt i högstadiet och hon var en karismatisk kvinna. Hård men rättvis, som man brukar säga. Just de åren jag gick årskurs 7-9 så var det väldigt mycket fokus på den jämtländska dialekten, och då i synnerhet Gammeljamska. Där fanns ord som man aldrig hade hört över huvudtaget. Kamfore till exempel, vet ni vad det betyder? Jo, plånbok. Eller Sjånadrottn? Sendrag betyder det. Och många fler ord än så. Sen hade vi ju en del olika dialekter i klassen också. Vi var tre från Flykälen som pratade Hammerdalsmål, ungarna från Laxsjö hade Föllingemål och de som kom från Aspås pratade nästan rikssvenska på den tiden. Så det var inte så lätt för Berta att få in oss på den där linjen med Gammeljamska direkt. Oc...

 Mobbning av en person, folkgrupp eller annat, är ALDRIG ok. Visst kan Ni väl hålla med om det? Man ser och hör om det alltför ofta tycker jag. Jag har märkt av det i de olika yrken jag haft, inte alla men i några av de jobb jag haft. Och säkert har Du också sett eller hört om det på din arbetsplats. Det kan också te sig på många olika sätt. Allt från en "fnysning" mot den mobbades eventuella uttalande eller agerande till ren fysisk eller psykisk mobbning. Det är som sagt inte ok. Men tyvärr så har det säkert alltid funnits, och kommer förmodligen att fortsätta på samma vis, eller till och med eskalera. Det verkar nästan vara helt legalt att mobba en person, och det värsta i allt detta är att det är flera som hänger på tåget, istället för att visa lite pondus och säga ifrån. Kan en mobbare sätta sig in i hur personen som blir utsatt mår egentligen? Kanske hon eller han gråter sig till sömns varje kväll, och har ångest för att nästa dag säkert kommer att bli likadan, eller til...

Måndag den 26 juli 1999. På förmiddagen får jag ett telefonsamtal från en av din och mammas vänner. Du var död! Va? Jag träffade ju dig och mamma senast igår strax innan bilbingon skulle börja. Du hade segnat ihop på köksgolvet framför mammas ögon, och var förmodligen död innan du landade. Jaha, då var det bara att åka "hem" till Flykälen då, en nätt resa på cirka 8 mil. Jag bodde i Backe på den tiden. Resan har jag väldigt lite minne av, men jag åkte i alla fall och hämtade upp min syster innan vi fortsatte. När vi kom fram så låg du där på köksgolvet och inväntade vidare transport med begravningsbyråns bil. En läkare hade kommit med helikopter strax innan för att konstatera dödsfallet, men hade nu åkt igen.  Jaha, hur gör vi nu då? Mamma fick i alla fall följa med mig till Backe, för att bo hos mig ett tag, tills vi löst detta med begravningen med mera. Sen måste vi ordna nåt boende till mamma, eftersom hon inte har körkort, och skulle bli väldigt isolerad på hemmaplan, med...

Del 1. Jag har alltid varit fascinerad av naturen, och framförallt skogar och fjäll. Fjällen kom jag i kontakt med redan som 3-åring. Det var 1967 som min pappa fick möjlighet att börja jaga älg i en del av Hotagsfjällen. Närmare bestämt i Flyberg som är en så kallad Fjällägenhet och ligger en bra bit ovanför Foskvattnet, där jag tidigare berättat om att jag som dryga 20-åring avverkade skog inför det dammbygge som skulle till.  Hursomhelst. Sommaren 1967 skulle min pappa tillsammans med sin svåger ta sig en tur upp till just Flyberg för att förbereda inför septemberjakten, som då varade i endast 3 dagar. Och jag skulle naturligtvis följa med fast jag var så liten. Det börjar med en båtfärd i en gammal trä-eka som inte var alltför tät, lappad och lagad med diverse tygtrasor och annat som hålen stoppats med. Men det fanns i alla fall en utombordare, en gammal Penta U-2 tror jag det var. Den tillverkades mellan 1922-1929 och hade hela 3-4 hk vid 1300 varv/min. Inget fartvidu...

Det är lite roligt detta med namn, och hur det följer någon slags cykel vilka namn som är populärast "just nu". När jag föddes på 60-talet så var de vanligaste namnen till exempel Anders, Lars, Erik, Annika, Monika, Lena och så vidare. Jag fick heta Bill Reino! Trots att både min far och min farfar hette ERIK Olof och ERIK Albertin. Då kan man ju tycka att jag också hade kunnat få Erik åtminstone som andra namn, eller? Men nej, jag skulle heta Reino. Visst, jag var ensam om det namnet, men om man gjorde något otyg, då visste ju alla att det var "den där Reino" som gjort det. Man var inte direkt anonym, om man så säger. Mina mor- och farföräldrar hade lite ovanliga namn, som ni kan se på min farfars andranamn bland annat. Nja, inte mormor då som hette Emma Maria. Men farmor hette Karolina Dorotea, men kallades allmänt för Karin. Och min morfar hette Daniel Laurentius. Min mor heter Anita, med Gullan som andranamn. Mina tre barn fick namnen Matilda Karolina I...

Ja, det är länge sen jag skrev något, men jag har haft mina tankar på annat håll ett tag, men det är om helt andra saker som jag tänker ta upp nu. Mer om det vid ett annat tillfälle alltså. Det jag känner är att jag måste skriva några rader i dessa Pandemitider.  Märk väl att jag INTE är någon expert på detta, utan jag gör delvis som alla andra: JAG GOOGLAR! Men det här är i alla fall lite av det jag lyckats GOOGLA fram. Corona, Covid -19, Sars, Mers. Det är ord som vi matats med under en lång tid. Många har insjuknat, många har dött, det har blivit restriktioner, förbud, rekommendationer, med mera, så att man ska kunna undvika att drabbas själv.  Coronavirus är ett samlingsnamn för just denna "virusfamilj", och det finns tydligen många varianter, och minst 7 av dessa kan människor tydligen smittas av. Corona betyder Krona, och viruset ser ut som bilden nedan i ett mikroskop. Covid-19 betyder coronavirus disease 2019, eftersom det upptäcktes i Wuhan, Kina i...